Regkons

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Regionala konsekvenser av Hallandsmodellen

Sök restaureringsobjekt

Här söker du efter någon av de 86 renoverade byggnaderna i de 49 projekten i Hallands län.

Geografisk indelning - Klicka på den kommun du vill titta närmare på.

Fastighetsbeteckning.

Sök...

CHRISTER GUSTAFSSON

Rädda jobben

Under 1980-talets högkonjunktur ökade byggandet i Sverige. Sysselsättningen ökade i byggsektorn i slutet av decenniet med 60 000 personer, och totalt arbetade över 320 000 med byggverksamhet 1990. Med krisen i början av 1990-talet inom kredit- och finansmarknaden samt den ändrade bostadspolitiken sjönk sysselsättningen med nästan en tredjedel. Byggandet sjönk till den lägsta nivån sedan andra världskriget. I januari 1993 var endast omkring 220 000 anställda i byggsektorn. Arbetslösheten bland Byggnads medlemmar ökade till över 30 % i landet.

Sysselsatta i byggsektorn, januari 1976 – november 2001, tusental.

Ur Byggnads kongress 2002 (2002) Stark Stolt & Trygg. Arbetsmarknads- och bostadspolitik – rapport. Stockholm

Sysselsatta i byggsektorn, januari 1976 – november 2001, tusental

Under 1990-talet bedrevs en aktiv arbetsmarknadspolitik. Nya åtgärder som t ex ALU kompletterade vidareutbildning och beredskaps- arbeten. Ett annat nytt inslag var byggnadsarbetare som sökte sig utomlands för att få arbeten. Uppemot 5 000 byggjobbare flyttade västerut till Norge. Det enade Tyskland fick också ta emot ett stort antal svenska byggnadsarbetare.

Arbetslösa i Byggnads a-kassa, januari 1976 – november 2001, %.

Ur Byggnads kongress 2002 (2002) Stark Stolt & Trygg. Arbetsmarknads- och bostads- politik – rapport. Stockholm.

Arbetslösa i Byggnads a-kassa, januari 1976 – november 2001, %

Källa: SCB och LO

Arbetslöshet inom byggsektorn i Hallands län

Mellan 1991 och 1996 anslog regeringen genom arbetsmarknadsdepartementet 679 miljoner kronor för sysselsättningsskapande åtgärder inom byggnadsvård, de s k Arb-medlen (se sid 62). Bidragen fördelades av Riksantikvarieämbetet i samarbete med länsstyrelserna. Satsningen resulterade i att omkring tvåtusen byggnadsarbetare fick arbete i landet.

Hallandsmodellen har syftat till att skapa förutsättningar för sysselsättning i hela länet. Det har åstadkommits t ex genom att arbetslösa i en kommun har erbjudits praktikplats i en annan kommun. Utan det regionala perspektivet är det tveksamt om vissa restau-reringsprojekt skulle ha kunnat genomföras i mindre kommuner utan tillräckligt många arbetslösa byggnadsarbetare. I restaureringen och ombyggnaden av den gamla bruksmiljön i Rydöbruk har arbetslösa från Halmstad och Falkenberg sysselsatts förutom de från Hylte kommun. I Rossared och Tjolöholm har de arbetslösa byggnadsarbetarna kommit från både Varberg och Kungsbacka. I restaureringarna i Laholm gavs arbetslösa från Halmstad arbete o s v.

Hallandsmodellens kursdeltagares hemkommun

Hallandsmodellen motto har varit ”rädda jobben – rädda hantverket – rädda husen” med tillägget att byggnaderna ska innehålla en verksamhet som är av betydelse för den regionala hållbara utvecklingen efter restaureringsinsatserna. Samarbetet har härigenom bidragit till att skapa nya jobb i de upprustade lokalerna. I Kungsbacka har nya arbetstillfällen skapats sedan Volvo flyttade till Rossared och där bedriver en internationell konferensverksamhet. Det har även bidragit till ökad efterfrågan på lokala företag. I Rydöbruk finns idag en konstnärsby med bostäder för konstnärer, ateljéer, galleri, restaurant m m.

Men det regionala samarbetet har även bidragit till att verksamheter har räddats från nedläggning eller flyttning från länet genom att ta stora kostnader för restaurering och ombyggnad inom Hallandsmodellen. Mest påtagligt är det kanske i Spenshult där diskussioner var långt komna angående nedläggning och istället vidareutveckla verksamheten i Jämtland. När det blev klart med fortsatt verksamhet i Spenshult så restaurerades deras överloppsbyggnader inom Hallandsmodellen. Efter beslut om att stanna har satsningen på vård, forskning och konferensverksamhet gett omkring 100 nya jobb. Ett annat exempel är IOGT:s verksamhet på Kuggavik i Åsa, där man diskuterade att lägga ner verksamheten i Halland och istället flytta till Borås. I Varberg fanns tankar om att riva Kallbadhuset. Genom Hallandsmodellen kunde byggnaden räddas och verksamheten med bad och café utökas.

Andra verksamheter har fått nya attraktiva lokaler som på olika sätt bidragit till utveckling och tillväxt. Det har kunnat ske genom att kostnaderna för iståndsättande har hållits nere genom Hallandsmodellens engagemang eller genom att lokalerna har fungerat som identitetsskapande och bidragit till att stärka företagens varumärke eller goodwill. Till området kring Konstnärsbyn i Rydöbruk och den atmosfär som finns där har en snickerifirma flyttat. Företaget är idag ortens största arbetsgivare med omkring 40 anställda. Till Slottsmöllan har ett stort antal mindre företag inom kultur/media flyttat. I Laholm finns idag en teater, i Varberg ett kommunalt konstgalleri.

NYA JOBB


Hamnmagasinet i Varberg	6

Berte Museum	2

Rossareds säteri	3(+25 tillfälliga)

Nidingen	1

Kuggavik	2

Tullbron	1

Fattighuset	15

Lilla Böslid	1

Gamlegård, Sperlingsboden	6

Laholmsteater	(5 tillfälliga) 37(+30Tillfälliga)

Dessutom har omkring 200 nya jobb skapas i lokaler i anslutning till Hallandsmodells-objekten i Spenshult, Rydöbruk och på Slottsmöllan

Det har framförts från bl a Byggnads att en byggnadsarbetare skapar arbete åt ytterligare tre personer (produktion av byggnadsmaterial, transporter, konsultverksamhet etc.). Det kan vara svårt att bekräfta den siffran. Genom Hallandsmodellen har dock en rad arbetstillfällen skapats inom t ex konsultleden. Arkitekter, antikvarier, bygg, el- och VVS-ingenjörer, ekonomer m fl har deltagit i projektering av restaureringarna och under byggprocessen. Under den värsta lågkonjunkturen på mitten av 1990-talet innebar det att en rad firmor slapp att säga upp personal.

Under perioden 1998 – 2002 upphandlades 88 konsultuppdrag samt 1 316 underentreprenörer och leverantörer inom Hallandsmodellen. Antalet leverantörer och underentreprenörer samt konsulter är en bekräftelse på hur de statliga medlen har fördelats till det privata näringslivet i första (och ibland andra) ledet. T ex kan en elfirma i sin tur ha handlat upp ytterligare firmor etc.

Fakta

88 konsulter anlitades i restaureringsprojekten under perioden 1998 – 2002

1 316 underentreprenörer och leverantörer upphandlades i restaureringsprojekten 1998 – 2002

Ä;ven inom utbildningsverksamheten och bland antikvarier har arbeten skapats. Utan Hallandsmodellen hade inte dessa jobb kommit till stånd. Uppdragsutbildningen i Falkenberg har haft 3 – 5 personer som arbetat med Hallandsmodellen. Hos Landsantikvarien vid Hallands länsmuseer har 1 – 4 byggnadsantikvarier deltagit i restaureringarna.

Fakta

69 000 dagsverken har utförts av byggnadsarbetare inom Hallandsmodellen. Tillsammans med de 786 som genomgått kurser innebär det att omkring
1 100 av länets 3 700 byggnadsarbetare har deltagit i det regionala samarbetet och bibringats kunskaper om traditionella byggmetoder.

Rädda hantverken

Byggnadsarbetaren har vid en jämförelse med hela arbetsmarknaden en förhållandevis kort formell utbildning. Under 1990-talet förlängdes det tvååriga byggprogrammet till tre år. Till detta kommer dock en närmare tre år lång lärlingsperiod innan man kan få sitt yrkesbevis. Vid en internationell jämförelse har dock den svenska byggnadsarbetaren en lång utbildning.

Byggsektorn tillhör de branscher med allra minst forskningsaktivitet. Ä;ven vidareutbildningen av personal är mycket låg. I genomsnitt endast 0,3 dagar per år, jämfört med t ex 7,4 dagar per år för SACO-medlemmar anställda inom landstinget.

Under 1980-talets andra hälft bildades kommunala upp-dragsutbildningar i landet efter ett riksdagsbeslut. Syftet var att öka möjligheterna för kommunerna att sälja utbildningar till näringslivet såväl som den offentliga sektorn.

När Falkenbergs varv lade ner sin verksamhet i slutet av 1980-talet uppstod ett stort behov att omskola varvsarbetarna till byggnadsarbetare. I Halland fanns inte något Bygg-AMU. Då kom Uppdragsutbildningen i Falkenberg att etablera sig som länets stora utbildningsanordnare inom byggsektorn.

Motorn i Hallandsmodellens verksamhet har varit de kurser för bygglärlingar som Uppdragsutbildningen i Falkenberg (idag Lärcentrum Falkenberg) har anordnat. En bärande idé var att arbetslösa bygglärlingar skulle erbjudas möjlighet att fullfölja sina påbörjade byggutbildningar och få sitt yrkesbevis genom att delta vid byggnadsrestaureringar i länet.

Antalet deltagare på Uppdragsutbildningens kurser fördelat på år


1993	66

1994	149

1995	96

1996	85

1997	81

1998	79

1998	63

1999	65

2000	53

2001	53

2002	53

Med Hallandsmodellen kunde yngre bygglärlingar erbjudas praktikplatser trots de dåliga konjunkturerna och den låga byggverksamheten i länet. Ungdomarna kunde härigenom komma in på arbetsmarknaden vilket ledde fram till yrkesbevis. I länet finns idag utbildade ungdomar som kan ta över när de äldre går i pension.

Enligt Byggnads hade många yngre byggnadsarbetare under 1990-talet lämnat sektorn då de inte kunde få någon praktikplats och därigenom inte heller något yrkesbevis. Problemet med en allt äldre byggnadsarbetarekår blev allt större under 1990-talet. Under ett kalenderår ökade genomsnittsåldern för kåren med två levnadsår.

Genom att anordna praktikplatser i restaureringar av kulturhistoriskt värdefulla byggnader som inte hade åtgärdats utan samarbetet inom Hallandsmodellen har den totala byggvolymen ökat under lågkonjunkturen. Det störde inte den befintliga byggmarknaden och inga eller mycket få undanträngningseffekter kunde konstateras.

Hallandsmodellen har haft mycket få undanträngningseffekter. Istället har den totala byggvolymen ökat i länet och därmed efterfrågan i flera led. Parterna på byggmarknaden har bevakat att inte den ordinarie byggmarknaden har störts. Länsstyrelsen har under tioårsperioden gett fler bidrag till restaureringsprojekt som inte har ingått i Hallands- modellen än till de som ingått.

Av största betydelse var att Regionala Yrkeskommittén godkände att byggnadsvård på restaureringar kunde godkännas som praktik under lärlingsperioden. Det traditionella bygghantverket har framför allt bestått av timmer-, snickeri-, puts-, stuck- och konserverings- arbeten, fönsterhantverk, kakelugnsmakeri, mureri, måleri, taktäckning och plåtslageri. I restaureringarna har beprövat material används. Korsvirkes- och skiftesverkshus har restaurerats, liksom byggnader med s k falkenbergsputs. Några byggnader har nedmonterats genom selektiv rivning.

Hallandsmodellens organisation på restaureringsobjektens arbetsplatser. Lärlingarna delas in i smågrupper som tas om hand av erfarna hantverkare och ges beredskapsarbete i ett byggföretag.

Kurserna har bestått av fyra månaders utbildning som därefter följts av fyra månaders beredskapsanställning. Varje deltagare fick därmed åtta månaders sysselsättning. Utbildningsperioden har inletts med en månads teori. Därefter har de fått praktisera äldre byggnadstekniker i ett restaureringsprojekt.

Fakta

786 personer har genomgått kurser inom Hallandsmodellen.

100 lärlingar har erhållit yrkesbevis genom de praktikplatser som erbjudits inom Hallandsmodellen.

Totalt under perioden 1993 – 2002 har Uppdragsutbildningen anordnat 66 kurser där deltagarna har givits praktik inom Hallandsmodellen. 786 personer har genomgått kurserna inom Hallandsmodellen. Av dessa finns det vissa som genomgått flera kurser. Med den minskade arbetslösheten under senare år genom den ökade byggverksamheten har nya grupper av arbetslösa prioriterats inom Hallandsmodellen, t ex invandrargrupper, kvinnor, ungdomar som inte har genomfört sin gymnasieutbildning samt långtidsarbetslösa.

Rädda husen

Med Hallandsmodellen öppnades helt nya möjligheter att bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Länsarbetsnämnden har anslagit omkring 275 miljoner kronor till det regionala samarbetet. Kulturmiljövårdssektorn har totalt bidragit med omkring 38 miljoner medan fastighetsägarna stått för omkring 58,5 miljoner. Av de totalt 370 miljonerna har alltså kulturmiljövården stått för en knapp tiondel av finansieringen. Varje satsad kulturkrona har med andra ord tiofaldigats.

Genom att kulturmiljövårdssektorn har ingått i styrgruppen har rollen som ”antikvarisk kontrollant”, med syfte att besiktiga restaureringar och bevaka att inga antikvariska värden förstörs, förskjutits mot en mer renodlad beställarroll. Sektorn har genom Hallandsmodellen fått en tydligare pro-aktiv roll, än enbart en re-aktiv. Det har inneburit att antikvarier har medverkat i restaureringsprojekten från idé till färdigställande, istället för att inkopplas sent i bygglovsskedet när i realiteten de stora besluten redan är tagna. Detta har bidragit till att öka den antikvariska kvalitén i projekten.

I Hallands län finns omkring 3 000 byggnader som på olika sätt är s k k-märkta. K-märkning är ingen juridisk term, utan är ett samlingsbegrepp för bebyggelse som utpekats som kulturhistoriskt värdefullt. Det starkaste skyddet är att förklara en byggnad som byggnadsminnen enligt kulturminneslagen. I länet finns 35 byggnadsminnen. Andra skydd är riksintressemiljöer enligt miljöbalken, kulturreservat, q/Q-bestämmelser i detaljplan enligt plan- och bygglagen, att byggnaderna är redovisade i kommunala kulturmiljövårdsprogram eller bevarandeplaner som beslutats i kommunfullmäktige. De flesta av de 3 000 k-märkta byggnaderna ingår i större sammanhängande miljöer av kulturhistoriskt värde redovisade i de kommunala programmen.

Att en byggnad är k-märkt innebär inte automatiskt att samhället tar ett finansiellt ansvar för byggnadsvård eller restaureringar. Nu mera finns ett särskilt anslag till länsstyrelserna som ger möjlighet till bidrag till vad som kallas antikvariska överkostnader, d v s kostnader som fördyrar vård och restaureringar p g a att man måste ta hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värden. Anslaget är dock begränsat och byggnader med störst kulturhistoriskt värde och störst behov prioriteras i bedömningen.

Fakta

86 byggnader har restaurerats inom Hallandsmodellen.

Inom Hallandsmodellen har 86 byggnader restaurerats. Av dessa är 61 k-märkta: 16 skyddade som byggnadsminnen (Nidingen, Tjolöholm, Grimetons radiostation, Borgen Hellerup, Tullbron, Rydöbruks missionshus, Tylön, Halmstads slott), 37 ingår i riksintressemiljöer, 17 ingår i kommunala kulturmiljövårdsprogram och fyra i bevarandeplaner. Flera av objekten kan ingå i alla fyra kategorier, men då har endast det starkaste skyddet redovisats. Missionshuset i Rydöbruk är t ex ett byggnadsminne som även ingår i ett riksintresseområde (Rydöbruk), är redovisat i det kommunala programmet för kulturmiljövård i Hylte kommun samt bevarandeplanen för Rydöbruk.

K-MÄRKTA BYGGNADER


Byggnadsminnen	16

Riksintressen	37

Bevarandeplaner	4

Kommunala kulturmiljövårdsprogram	17

Fornminne	1

Urvalet av restaureringsobjekt har skett i Hallandsmodellens styrgrupp. I den finns representanter för Länsarbetsnämnden, Länsstyrelsen, Hallands länsmuseer samt parterna på byggmarknaden (byggmästarna och fackföreningsrörelsen). I bedömningarna har man tagit hänsyn till objektens kulturhistoriska värde, vårdbehov, typ av hantverk, konsekvenser för arbetsmarknaden, tid för igångsättning, medfinansiering etc. Av avgörande betydelse har varit att projekten inte har stört den befintliga byggmarknaden. En annan viktig aspekt har varit den verksamhet som ska bedrivas i de upprustade lokalerna.

Ambitionen inom Hallandsmodellen har även varit att sprida restaureringsprojekten över hela länet. Det har möjliggjorts bl a genom att låta arbetslösa byggnadsarbetare få praktik eller beredskaps- anställning i andra kommuner än i sin hemkommun. Härigenom har de mindre kommunerna fått relativt fler byggnader restaurerade, medan kommuner med många arbetslösa fått relativt få byggnader åtgärdade. Falkenberg och Laholm har vardera fått tio projekt genomförda, medan Varberg ”endast” fått tolv (jmfr diagram s 45 och nästa sida).

Flera av projekten är små medan andra har varit mycket stora och pågått under flera år. Dessa byggnadshytteliknande projekt hade kulturmiljövårdssektorn aldrig kunnat ansvara för själv. En förutsättning för dem var det sektorsövergripande samarbetet. Bland de större projekten märks Rossared, Tjolöholm, Grimetons radiostation, Kallbadhuset i Varberg, Tullbron i Falkenberg, Rydöbruk, Harplinge väderkvarn, Slottsmöllans industrier, Spenshults reumatikersjukhus, Laholms teater och Ifverströmska gården i Laholm.

RESTAURERADE BYGGNADER KUMMUNVIS FÖRDELADE

PROCENTUELL FÖRDELNING AV RESTAURERINGSOBJEKTEN

Byggnadens vårdbehov har varit ett av de viktigaste kriterierna i urvalsprocessen. Inget av vårdobjekten hade troligen kommit att restaurerats utan Hallandsmodellens insatser. Flera hade varit försvunna idag. Av de 86 har 36 (42 %) uppgetts som direkt rivningshotade av fastighetsägarna. Endast en byggnad hade planerats att renoveras utan Hallandsmodellens insatser.

ANTALET DIREKT RIVNINGSHOTADE BYGGNADER


Kungsbacka	5

Varberg	7

Falkenberg	2

Hylte	8

Halmstad	6

Laholm	8

Hallandsmodellens motto ”rädda jobben – rädda hantverket – rädda husen” fick efter en tid tillägget att byggnaderna efter restaurerings nsatser skulle inrymma en verksamhet som kunde bidra till den regionala utvecklingen. Flera av husen var direkt rivningshotade (se ovan), andra var s k överloppsbyggnader, hus som stod tomma eller fungerade som magasin eller förråd. 43, d v s hälften, kan kallas överloppsbyggnader. Bland bostadshusen var flera fritidsbostäder.

VERKSSAMHET I LOKALERNA - FÖRE RESTAURERING

35 eller 42 % har samma som funktion som fö:re restaureringarna. Ett stort antal, 24, inrymmer olika kulturverksamheter, framför allt fungerar flera som museum. I denna grupp återfinns Konstnärsbyn i Rydöbruk, Hamnmagasinet i Varberg med sin kommunala konsthall och ateljéer, Laholms teater samt museerna på Onsala, Biograf Olympia, Lantbruksmuseet vid Berte kvarn, Sjöbostugan i Kinnared, Tripp-Trapp-Trull i Laholm m fl. 14 fungerar som konferens- eller semesteranläggningar. Här återfinns t ex Rossared, Kuggavik, Spenshults reumatikersjukhus och Tjuvahålan i Tylösand. Nio används idag av olika organisationer som samlingslokaler, t ex Snogges gård, Klubbstugan i Frillesås, Slöinge hotell, Missionshuset i Rydöbruk, Söndrums Folkets hus och församlingshemmet i Hasslöv. Endast två har ingen permanent användning ännu (Stlottsmöllan och Farmen i Våxtorp).

VERKSSAMHET I LOKALERNA - EFTER RESTAURERING

De flesta byggnaderna är öppna för allmänheten och flera används i olika turistsatsningar. I de enkäter som sänts ut till samtliga fastighetsägare har nitton uppgett hur många besökare de haft 2002. Tyvärr finns inga uppgifter från stora och viktiga besöksmål som Rossared, Spenshults reumatikersjukhus, Hamnmagasinet i Varberg eller Laholms teater. Trots det uppgår antalet besökare till byggnader som restaurerats inom Hallandsmodellen till över 140 000. Flest har Tjolöholm med 41 500, därefter följer Rydöbruk (36 000) Kallbadhuset i Varberg (20 000), Lilla Böslid (8 500), Kuggavik (8 400), Harplinge väderkvarn (6 600) och Biograf Olympia (6 500).

ANTALET BESÖKARE 2002 TILL BYGGNADER SOM RESTAURERATS INOM HALLANDSMODELLEN

(Tabellen redovisar endast svar från de enkäter som sänts ut till samtliga fastighetsägare)


Tjolöholm	41500

Rydöbruk (galleri och restaurant)	36000

Kallbadhuset i Varberg	20000

Lilla Böslid	8500

Kuggavik	8400

Harplinge Väderkvarn	6600

Biograf Olympia	6500

Grimetons radiostation	3500

Slöinge hotell	3000

Snogges gård	2440

Båt och sjöfartsmuseet på Onsala	1630

Lantbruksmuseet på Berte gård	1200

Okome	1000

Keramikmuseet i Laholm (Tripp-Trapp-Trull)	650

Onsala Vagnsmuseun	500

Gamlegården på Sperlingsholmen	500

Flera byggnader har kommit att användas av små- och medelstora företag. Vid Lilla Torg, mitt i Halmstads restaurant- och turistcentrum, finns Fattighuset där det genom Hallandsmodellens insatser skapats ett hantverkshus med omkring femton hantverkare. Utmed Nissan ligger Kronobränneriet med ett flertal företag inom IT, hantverk och dessutom en konstskola. Hamnmagasinet i Varberg inrymmer småföretag och verksamheten vid Kallbadhuset sköts av en privat entreprenör. Till Rydöbruks bruksmiljö har ett snickeriföretag flyttat som idag är ortens största arbetsgivare vid sidan om konst- och restaurantverksamhet.

Hallandsmodellen har bidragit till länets hållbara utveckling. Byggnadsvård där beprövade material och miljöanpassade byggnads- metoder används har mycket gemensamt med ekologiska byggnader. Bevarande är ett hushållande med resurser. Miljövänliga aspekter har prioriterats i projekt- och restaureringsarbeten. Här kan särskilt nämnas den nya pellettsanläggning som installerades i bostadshuset Tyreshill i Rydöbruk. Byggnaden ägs av Byggindustrin och anläggningen fungerar som referensobjekt för byggbranschen i länet. Pellettsanläggning har även installerats i Kuggavik. Högskolan i Halmstad har utfört en särskild utvärdering av Hallandsmodellens restaureringar i ett miljöperspektiv (Svensson 2000). Här konstateras bl a att det byggnadsmaterial som använts är bra ur ekologisk synvinkel. Vidare bedömdes återanvändningen av byggnaden som positivt. Särskilt nämns de nya uppvärmningssystemen och dess påverkan på miljön och energiförbrukning.

Ekonomi

Länsarbetsnämnden

Länsarbetsnämnden är tveklöst den största finansiären av Hallandsmodellen. Det har skett genom att man dels handlat upp den kursverksamhet som har bedrivits vid Uppdragsutbildningen i Falkenberg, dels anslagit medel till beredskapsarbeten. Kostnaden för kurserna (inklusive byggomkostnader) uppgår till omkring 165 miljoner kronor. Arbetslösa byggnadsarbetare har erbjudits beredskaps- arbeten i de byggföretag som varit verksamma i Hallandsmodellen. Här har de erhållit avtalsenliga löner. Totalt har Länsarbetsnämnden anslagit 104 303 093 kr från AMS anslag till investeringsarbete avseende lönekostnader (s k beredskapsarbete).

Länsarbetsnämnden har sammanlagt bidragit med omkring 275 miljoner kronor.

LÄNSARBETSNÄMNDENS FÖRDELNING AV KOSTNADER

Länsstyrelsen

Under 1980-talet disponerade Länsstyrelsen i Halland en regional pott på 60 000 kr av Riksantikvarieämbetets anslag för byggnadsvård. Från och med 1989 ökade detta belopp till 300 000 kr. Bidragsärenden handlades centralt av Riksantikvarieämbetet.

För att öka Hallands möjligheter att få del av de centrala medlen, tog den regionala kulturmiljövårdssektorn initiativ till att inventera vårdbehovet i den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen (läns-antikvarien och landsantikvarien 1993).

Från och med budgetåret 1993/94 delegerades samtliga beslut om byggnadsvårdsbidrag från Riksantikvarieämbetet till länsstyrelserna. Länsstyrelsen i Halland erhöll ett anslag på två miljoner kronor till byggnadsvård och för budgetåret 94/95 tre miljoner kronor.

De statliga anslagen till den regionala kulturmiljövården ökade avsevärt under 1990-talet till omkring fem miljoner kronor vid millenieskiftet.

Under de sista åren har projekten inom Hallandsmodellen blivit färre, men mer kostsamma. Under senare tid har restaureringar genomförts på bl a Tjolöholms slott, antenntorn på Grimeton radiostation, Slottsmöllans industriområde och Spenshults reumatikersjukhus. 2001 och 2002 gav Länsstyrelsen inom Hallandsmodellen endast bidrag till Tjolöholm.

Under 1993 – 95 avsatte riksdagen särskilda sysselsättningsmedel till kulturmiljövård, fördelade av Riksantikvarieämbetet (se s 62). Länsstyrelsen i Halland mottog elva och en halv miljoner kronor. Av dessa användes åtta och en halv miljoner kronor i Hallandsmodellen.

LÄNSTYRELSENS BIDRAG TILL RESTAURERINGAR INOM HALLANDSMODELLEN

kommunvis fördelning


Kungsbacka	11 108 481	(varav 1 150 000 i Arb-medel)

Varberg	2 954 388	(varav 1 000 000 i Arb-medel)

Falkenberg	3 810 534	(varav 2 400 000 i Arb-medel)

Hylte	2 255 112	(varav 1 150 000 i Arb-medel)

Halmstad	6 016 784	(varav 1 150 000 i Arb-medel)

Laholm	1 963 000	(varav 1 650 000 i Arb-medel)

Totalt	28 108 299	(varav 8 500 000 i Arb-medel)

LÄNSTYRELSENS ANSLAG KOMMUNVIS I PROCENT

Även om Hallandsmodellen utgjort en stor del av kulturmiljövårdens arbete under de senaste åren, så har fortfarande den ordinarie verksamheten pågått. Länsstyrelsen har gett bidrag till antikvariska överkostnader i samband med restaureringar på den ordinarie byggmarknaden, till vilka inga bidrag från Länsarbetsnämnden har utgått. 39 % av Länsstyrelsens beslutade medelbidrag har tillfallit projekt inom Hallandsmodellen, vilket motsvarar en femtedel av samtliga beslut.

LÄNSTYRELSENS BESLUT OM BYGGNADSVÅRDSBIDRAG I KRONOR PER BUDGETÅR

Fördelade på objekt som ingått i Hallandsmodellen respektive övriga.

LÄNSTYRELSENS BESLUT OM BYGGNADSVÅRDSBIDRAG I KRONOR PER BUDGETÅR

* 1995/96 var ett arton månaders budgetår som inföll i samband med attstaten övergick till att anpassa budgeten till kalenderår.

ANTALET AV LÄNSTYRELSEN BESLUTANDE BYGGNADSVÅRDSBIDRAG PER BUDGETÅR

Fördelade på objekt som ingått i Hallandmodellen respetive övriga

År	Hallandmodellen	Ordinarie

1992/93	3	9

1993/94	5	23

1994/95	6	23

1995/96*	14	44

1996	8	15

1997	16	35

1998	12	32

1999	10	47

2000	5	14

2001	1	23

2002	1	45

Totalt	77	313

*1995/96 var ett arton månaders budgetår som inföll i samband med att staten övergick till att anpassa budgeten till kalenderår

ANTALET BESLUT AV LÄNSSTYRELSEN

Procentuell fördelning på objekt som ingått i Hallandsmodellen respektive övriga under tioårsperioden 1993 – 2002.

FAKTA

Totalt har Länsstyrelsen anslagit 25 591 830 till Hallandsmodellen varav 8 500 000 utgjordes av särskilda sysselsättningsmedel, s k Arb-medel.

Riksantikvarieämbetet och Arb-medel

Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer redovisade i rapporten ”Redovisning av effekter av sysselsättningsmedel till byggnadsvård budgetåren 93/94 – 94/95” länsvis fördelningen av tilldelade medel, antalet manmånader och antalet anvisade arbetslösa för sysselsättningsskapande åtgärder inom kulturmiljövården. Totalt anslogs 504 miljoner kronor (de så kallade Arb-medlen för 1993, 1994 och 1995) varav 11,5 miljoner tillföll Halland (8,5 miljoner ingick i Hallandsmodellen). Satsningarna innebar att totalt 2 149 arbetslösa gavs arbete i landet under totalt 17 501 manmånader. Uppgifterna för Halland var 389 anvisade arbetslösa under totalt 1 566 manmånader.

Halland var det län i landet som överlägset kunde visa på de mest positiva arbetsmarknadspolitiska konsekvenserna. Hallands län erhöll två procent av det totala anslagna beloppet och för det sysselsattes nitton procent av landets anvisade arbetslösa till byggnads-vårdsprojekt.

Hallandsmodellen var med andra ord den mest effektiva arbets- marknadspolitiska metoden.

UNDER 1993 - 95 AVSATTE RIKSDAGEN SÄRSKILDA SYSSELSÄTTNIGNSMEDEL TILLKULTURMILJÖVÅRD S K ARB-MEDEL, FÖRDELADE GENOM RIKSANTIKVARIEÄMBETET

Beslut fattadesLänsstyrelserna. Hallands län mottog totalt nio miljoner kronor, föprdelade på

Rossared	1 150 000

Kallbadhuset	500 000

Falkenbergshus (ruin)	400 000

Tullbron	2 000 000

Rydöbruk	1 000 000

Sperlingsholm, Gamlegården	200 000

Tylöns fyrplats	250 000

Kräftan	700 000

Laholms teater	950 000

Lagaholmsruinen	785 000

Kronobränneriet	350 000

Gamla sågen i Konstnärsbyn	150 000

Kallbadhuset	500 000

Hallands län erhöll två procent av det totala anslagna beloppet för sysselsättningsmedel till kulturmiljövård, s k Arb-medel. Sysselsättningen uppgick till nitton procent av landets anvisade arbetslösa till byggnadsvårdsprojekt.

Hallandsmodellen var med andra ord den mest effektiva arbetsmarknadspolitiska metoden.

Hallands länsmuseer

Landsantikvarien vid Hallands länsmuseer har genom bidrag från central nivå anslagit medel till följande restaureringar: Harplinge väderkvarn (450 000 kr från Riksantikvarieämbetets projekt ”Tradition och nyproduktion” samt 1 000 000 kr från regeringens Östersjömiljard), Slottsmöllan (5 500 000 kr från regeringens Östersjömiljard), Tjolöholm (1 900 000 kr från regeringens Östersjömiljard), Halmstads slott (1 000 000 kr från regeringens Östersjömiljard) samt Tyreshill (600 000 kr från regeringens Östersjömiljard).

Hallands länsmuseer har genom anslag från regeringens särskilda anslag till Östersjöprojekt (”Östersjömiljarden”) samt från Riksantikvarie-ämbetet (projekt ”Tradition och nyproduktion”) bidragit till finansiering av restaureringar med totalt 10 450 000.

FAKTA

Totalt har kulturmiljövårdssektorn bidragit med 38 000 000.

Fastighetsägare

De flesta byggnader som restaurerats av Hallandsmodellen har varit offentligt ägda, 30 privata. Innan projekten har inletts har fastighets- ägarna genom avtal med Länsarbetsnämnden reglerat vad som inträffar ifall byggnaden säljs, eller hur allmänheten ska ha tillträde till byggnaden. Hänsyn till detta har sedan tagits i de finansiella förhandlingarna.

RESTAURERINGSOBJEKT ÄGOFÖRHÅLLANDEN


Privat	30

Föreningar/Stiftelsen	27

Kommunal	20

Landstingskommunal	20

Statligt	8

Fastighetsägarnas medfinansiering varierar kraftigt mellan de olika projekten av olika skäl. I vissa projekt har en enskild byggnad restaurerats inom Hallandsmodellen, men fastighetsägaren har därefter iordningställt ytterligare byggnader efteråt. Så har skett i t ex Rossared, Grimetons radiostation, Ifverströmska gården i Laholm, Livräddningsstationen i Tylösand, Sperlingsholm och Slottsmöllan. Fastighetsägarens medfinansiering är därför mycket svår att i efterhand redovisa. I Grimeton redovisas här endast restaureringen av torn 3, som genomfördes inom Hallandsmodellen. I Tjolöholm redovisas här endast arbeten avslutade 2002, inte de beslut som fattats för framtida etapper. I andra projekt har fastighetsägaren stått för materialkostnader som inte redovisats i kostnadsuppföljningen, t ex Lantbruksmuseet vid Berte kvarn, Slottsmöllan, Farmen i Våxtorp eller Glada Borg i Vallberga.

Fastighetsägarna har bidragit till restaureringarna inom Hallandsmodellen med omkring 58 000 000 kr. Bland de stora projekten märks Hushållningssällskapets investeringar med 4 000 000 kr i Rossared respektive 4 000 000 kr i Lilla Böslid, Tjolöholms stiftelse tillsammans med dess huvudman Kungsbacka kommuns finansiering med 7 730 000 fram till 2002, IOGT – NTO:s investering med 3 620 000 kr i Kuggavik, Varbergs kommuns omkring 7 025 000 kr till Kallbadhuset, Telias mångmiljonsatsning i Grimetons radiostation varav i denna sammanställning endast 3 000 000 kr i restaureringen av torn 3 medtagits, Falkenbergs kommun 2 500 000 kr till Tullbron, Slöinge hotell 1 500 000 kr och 1 000 000 kr till biograf Olympia, Stiftelsen Sköldska huset lånade 4 500 000 kr till Sköldska husets/Gula Villans återuppbyggnad, Landstinget Halland investerade 3 500 000 kr i restaureringen av Personska villan på sjukhusområdet, Spenshults reumatikersjukhus satsade 2 400 000 kr i restaureringen av läkarvillorna, Halmstads kommun anslog 7 200 000 kr till Fattighuset, till restaureringen av Gamlegården på Sperlingsholm bidrog uset, till restaureringen av Gamlegården på Sperlingsholm bidrog fastighetsägaren med 1 000 000 kr, Laholms kommun allokerade 3 000 000 ur Lundgrenska fonden till restaureringen av Laholms teater och till Ifverströmska gården bidrog fastighetsägaren med 2 150 000 kr.

Bland de mindre projekten märks t ex Onsala hembygdsgilles medfinansiering på 785 000 kr i byggandet av Onsala Båt- och sjöfartsmuseum, Scoutföreningens insats på 260 000 kr till Klubbstugan i Frillesås, Tulltjänstemännens på 650 000 kr till Tjuvahålan och Livräddarnas på 175 000 kr till Livräddningsstationen i Tylösand.

FAKTA

Fastighetsägarna har bidragit till restaureringarna inom Hallandsmodellen med omkring 58 000 000 kr.

Övriga finansiärer

Finansiering till restaureringar inom Hallandsmodellen har även skett genom bidrag från Boverket (Hamnmagasinet), kommunala bidrag (t ex av Kungsbacka kommun till Nidingen och Snogges gård), statliga investeringsbidrag till bostadsbyggande (Gula villan/Sköldska huset), sponsring (Kallbadhuset), brukare (Slöinge hotell) eller från överskott från dagsverksersättningar i tidigare projekt inom Hallandsmodellen (Spenshult). Totalt uppgår övrig finansiering till 2 000 000 kr.

FAKTA

Övrig finansiering till restaureringar inom Hallandsmodellen uppgår till omkring 2 000 000 kr.

Fastighetsägarnas medfinansiering 1993 – 2002

Materialet baseras på uppgifter i Hallandsmodellens styrgrupps protokoll, Länsstyrelsens arkiv, intervjuer samt enkäter.


Nidingens fyrplats	100 000

Rossared	4 000 000

Museer på Onsala	800 000

Tjolöholm (inklusive Kungsbacka kommuns bidrag)	7 730 000

Kuggavik	3 620 000

Klubbstugan i Frillesås	260 000

Snogges gård	75 000

Stackenäs	70 000

Varbergs kallbadhus	7 025 000

Grimetons antenntorn 3	3 000 000

Getterön	6 000

Villa Manhem	100 000

Tullbron	2 500 000

Borgen Hellerup	200 000

Biograf Olympia	1 000 000

Lantbruksmuseet Berte kvarn (miljonbelopp, beroende på vad som räknas in i projektet)	10 000

Slöinge hotell	1 500 000

Rydöbruk	2 500 000 (lån)

Sjöbostugan	300 000

Gula villan	4 500 000

Personska villan	3 500 000

Lilla Böslid	4 000 000

Livräddningsstationen i Tylösand	176 000

Tjuvahålan i Tylösand	653 000

Spenshult	2 400 000

Fattighuset	7 200 000

Gamlegård Sperlingsholm	1 000 000

Laholms teater	3 000 000

Ifverströmska gården	2 150 000

Tripp-Trapp-Trull	220 000

Bensinstationen i Våxtorp	10 000

HALLANDSMODELLEN HAR OMSATT OMKRING 375 MILJONER KR

Diagrammet visar anslagens procentuella fördelning.

HALLANDSMODELLEN HAR OMSATT OMKRING 375 MILJONER KR

Kostnadsfördelning

Sedan 1998 har CA Consultadministration AB fungerat som projektledare i de olika restaureringarna och även svarat för Hallandsmodellens administration och byggekonomi. Vid en sammanställning av de olika restaureringsprojekten visar det sig att material och underentreprenörer har svarat för 28 % av kostnaderna, byggomkostnaderna (ställningar, maskiner, byggbodar, arbetsledning etc.) för 22 %, byggherrkostnader (projektering, projektledning, administration etc.) för 13 % och avslutningsvis kostnader för arbete för 37 %.

Till arbetskostnader tillkommer den tid kursdeltagarna nedlagt i restaureringsprojekten. Denna redovisning saknas.

PROCENTUELLKOSTNADSFÖRDELNING I HALLANDSMODELLLENS RESTAURIRING

Diagrammet visar inte kostnaden för utbildning.

Vid restaureringen av läkarvillorna på Spenshults reumatikersjukhus bedrevs måleriarbetena på vintertid. Eftersom linoljefärg kräver plusgrader fick hela byggnaderna kläs in och värme tillföras. Avgörande betydelse för beslutet att måla under den kallare delen av året var att minska den säsongsbetonade arbetslösheten bland målare. Tabellen nedan visar fördelningen av de speciella kostnader som projektet medförde.

Kostnadsfördelning för utvändigt måleri under vintertid på Spenshults reumatikersjukhus


Arbetskostnader inkl. instruktör	43,2%

Arbetsledning	3,3%

Materialkostnader	11,5%

Ställningskostnader inkl inklädnad	21,9%

Uppvärmning	20,1%

Pilotprojektet Hallandsmodellen i Olsztyn

Inom pilotprojektet Hallandsmodellen i Olsztyn län (från 1999 Warminsko Mazurskie län) genomfördes byggnadsrestaureringar vid åtta byggnader (Gustafsson 2000, Gustafsson och Wysocki 1999). Kunskaper och erfarenheter utbyttes mellan Polen och Sverige kring kulturarvs-, arbetsmarknadspolitik, utbildnings-, byggnadshantverk, projekterings- och byggfrågor samt mellan parterna på arbetsmarknaden.

I Olsztyn restaurerades ett mindre palats från 1900-talets första år. Numera fungerar det som ett ekologiskt centrum som drivs av det regionala museet. Ett bostadshus från slutet av 1800-talet i Olsztyns f d judiska kvarter fungerar efter restaurering som regionens Östersjöcentrum. I ett medeltida slott ersattes den miljöförstörande koluppvärmningen av naturgas. Slottskällaren med restaurerade gotiska valv används nu av staden Olsztyneks ungdomar för deras omfattande internationella samarbeten.

I Halland genomfördes parallella restaureringsarbeten på Tjolöholms slott, Halmstads slott, Slottsmöllans industriområde, Harplinge väderkvarn och bostadshuset Tyreshill i Rydöbruk. De verksamheter som bedrivs i byggnaderna efter avslutade vårdarbete ingår på olika sätt i länets kultur-, turist-, miljövårds-, sysselsättnings- m fl satsningar.

I ett brett samarbete som Hallandsmodellen i Olsztyn med så många aktörer är det viktigt att deltagarna kom att känna sig delaktiga och betydelsefulla, samt att de kunde se resultat och identifiera sig med projektet. Samarbetena kring de enskilda upprust- ningsobjekten skulle kunna beskrivas som ”Östersjö-”, ”arbetsmarknads-”, ”kulturarvs-”, ”utbildnings-”, ”regional utvecklings-”, ”miljövårds-”, ”ungdoms-”, ”turism-”, ”kultur-”, ”regional identitets-” eller ”demokratiprojekt” beroende på utifrån vilken synvinkel man betraktade projektet. Restaureringen av t ex slottskällaren i Olsztynek kunde betraktas som ett Östersjöprojekt , eftersom det var ett samarbete mellan två regioner runt Östersjön och samarbetet förde deltagarna närmare varandra, dessutom för att de upprustade lokalerna används som internationellt ungdomscentrum; arbetsmarknadsprojekt, eftersom det sysselsatte arbetslösa byggnadsarbetare; kulturarvsprojekt, eftersom en av stadens kulturhistoriskt mest värdefulla byggnader kunde restaureras; utbildningsprojekt, eftersom deltagarna först genomgick olika arbetsmarknadsutbildningar; miljövårdsprojekt, eftersom ett miljöförstörande koluppvärmningssystem ersattes med fjärrvärme; ungdomsprojekt eftersom lokalerna används av stadens ungdomar och deras internationella samarbeten, projekt för att stärka den kulturella och lokala identiteten, då stadens mest kända identitetsskapande byggnad och de delar av den som härstammar från medeltiden och tyska orden kunde restaureras och göras tillgänglig för invånarna eller så kan restaureringen av slottskällaren i Olsztynek beskrivas som ett projekt där deltagarna har givits en konkret träning i demokrati.

Pilotprojektet finansierades med 25 miljoner från den s k första Östersjömiljarden. Genom medfinansiering har den totala omsättningen varit över 50 miljoner kronor. Av dessa bidrog olika polska myndigheter med omkring sju miljoner kronor.

Pilotprojektet innebar positeva konsekvenser för:

•	den regionala utvecklingen: för regionalekonomisk balans, konjunkturutjämning, byggbransch och näringsliv, syssel- sättning, byggbranschens utbildningsbehov, lokalisering av verksamheter, kulturarv, hantverk, miljövård, turism, kultur- liv och ungdomssatsninga

•	för stärkandet av demokratin: Hallandsmodellen har fungerat som ett redskap för demokratins uppbyggnad i den forna öst- staten (Larsson 2000)

•	den kulturella identiteten: på den individuella nivån som identitetsskapande, då värdefulla kulturmiljöer har räddats, då arbetslösa genom meningsfulla åtgärder har kunnat hjäl- pas in på arbetsmarknaden och gått stärkta ur arbetslöshet samt att personliga band knutits över Östersjön.