A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

  Regionala konsekvenser av Hallandsmodellen  
Sök restaureringsobjekt
     

Här söker du efter någon av de 86 renoverade byggnaderna i de 49 projekten i Hallands län.

Geografisk indelning - Klicka på den kommun du vill titta närmare på.

Sök efter Objektnamn eller
Fastighetsbeteckning.

Sök... 

christer gustafsson
 
Rädda jobben
Under 1980-talets högkonjunktur ökade byggandet i Sverige. Sysselsättningen ökade i byggsektorn i slutet av decenniet med 60 000 personer, och totalt arbetade över 320 000 med byggverksamhet 1990. Med krisen i början av 1990-talet inom kredit- och finansmarknaden samt den ändrade bostadspolitiken sjönk sysselsättningen med nästan en tredjedel. Byggandet sjönk till den lägsta nivån sedan andra världskriget. I januari 1993 var endast omkring 220 000 anställda i byggsektorn. Arbetslösheten bland Byggnads medlemmar ökade till över 30 % i landet.
 
Sysselsatta i byggsektorn, januari 1976 – november 2001, tusental.
Ur Byggnads kongress 2002 (2002) Stark Stolt & Trygg. Arbetsmarknads- och bostadspolitik – rapport. Stockholm
 
Sysselsatta i byggsektorn, januari 1976 – november 2001, tusental
   
Under 1990-talet bedrevs en aktiv arbetsmarknadspolitik. Nya åtgärder som t ex ALU kompletterade vidareutbildning och beredskaps- arbeten. Ett annat nytt inslag var byggnadsarbetare som sökte sig utomlands för att få arbeten. Uppemot 5 000 byggjobbare flyttade västerut till Norge. Det enade Tyskland fick också ta emot ett stort antal svenska byggnadsarbetare.
 
Arbetslösa i Byggnads a-kassa, januari 1976 – november 2001, %.
Ur Byggnads kongress 2002 (2002) Stark Stolt & Trygg. Arbetsmarknads- och bostads- politik – rapport. Stockholm.
 
Arbetslösa i Byggnads a-kassa, januari 1976 – november 2001, %
Källa: SCB och LO  
 
Arbetslöshet inom byggsektorn i Hallands län
   
Arbetslöshet inom byggsektorn i Hallands län
   
Mellan 1991 och 1996 anslog regeringen genom arbetsmarknadsdepartementet 679 miljoner kronor för sysselsättningsskapande åtgärder inom byggnadsvård, de s k Arb-medlen (se sid 62). Bidragen fördelades av Riksantikvarieämbetet i samarbete med länsstyrelserna. Satsningen resulterade i att omkring tvåtusen byggnadsarbetare fick arbete i landet.

Hallandsmodellen har syftat till att skapa förutsättningar för sysselsättning i hela länet. Det har åstadkommits t ex genom att arbetslösa i en kommun har erbjudits praktikplats i en annan kommun. Utan det regionala perspektivet är det tveksamt om vissa restau-reringsprojekt skulle ha kunnat genomföras i mindre kommuner utan tillräckligt många arbetslösa byggnadsarbetare. I restaureringen och ombyggnaden av den gamla bruksmiljön i Rydöbruk har arbetslösa från Halmstad och Falkenberg sysselsatts förutom de från Hylte kommun. I Rossared och Tjolöholm har de arbetslösa byggnadsarbetarna kommit från både Varberg och Kungsbacka. I restaureringarna i Laholm gavs arbetslösa från Halmstad arbete o s v.
 
Hallandsmodellens kursdeltagares hemkommun
 
Hallandsmodellens kursdeltagares hemkommun
 
Hallandsmodellen motto har varit ”rädda jobben – rädda hantverket – rädda husen” med tillägget att byggnaderna ska innehålla en verksamhet som är av betydelse för den regionala hållbara utvecklingen efter restaureringsinsatserna. Samarbetet har härigenom bidragit till att skapa nya jobb i de upprustade lokalerna. I Kungsbacka har nya arbetstillfällen skapats sedan Volvo flyttade till Rossared och där bedriver en internationell konferensverksamhet. Det har även bidragit till ökad efterfrågan på lokala företag. I Rydöbruk finns idag en konstnärsby med bostäder för konstnärer, ateljéer, galleri, restaurant m m.

Men det regionala samarbetet har även bidragit till att verksamheter har räddats från nedläggning eller flyttning från länet genom att ta stora kostnader för restaurering och ombyggnad inom Hallandsmodellen. Mest påtagligt är det kanske i Spenshult där diskussioner var långt komna angående nedläggning och istället vidareutveckla verksamheten i Jämtland. När det blev klart med fortsatt verksamhet i Spenshult så restaurerades deras överloppsbyggnader inom Hallandsmodellen. Efter beslut om att stanna har satsningen på vård, forskning och konferensverksamhet gett omkring 100 nya jobb. Ett annat exempel är IOGT:s verksamhet på Kuggavik i Åsa, där man diskuterade att lägga ner verksamheten i Halland och istället flytta till Borås. I Varberg fanns tankar om att riva Kallbadhuset. Genom Hallandsmodellen kunde byggnaden räddas och verksamheten med bad och café utökas.

Andra verksamheter har fått nya attraktiva lokaler som på olika sätt bidragit till utveckling och tillväxt. Det har kunnat ske genom att kostnaderna för iståndsättande har hållits nere genom Hallandsmodellens engagemang eller genom att lokalerna har fungerat som identitetsskapande och bidragit till att stärka företagens varumärke eller goodwill. Till området kring Konstnärsbyn i Rydöbruk och den atmosfär som finns där har en snickerifirma flyttat. Företaget är idag ortens största arbetsgivare med omkring 40 anställda. Till Slottsmöllan har ett stort antal mindre företag inom kultur/media flyttat. I Laholm finns idag en teater, i Varberg ett kommunalt konstgalleri.
 
NYA JOBB
 
 
Hamnmagasinet i Varberg 6
Berte Museum 2
Rossareds säteri 3(+25 tillfälliga)
Nidingen 1
Kuggavik 2
Tullbron 1
Fattighuset 15
Lilla Böslid 1
Gamlegård, Sperlingsboden 6
Laholmsteater (5 tillfälliga)
37(+30Tillfälliga)
Dessutom har omkring 200 nya jobb skapas i lokaler i anslutning till Hallandsmodells-objekten i Spenshult, Rydöbruk och på Slottsmöllan
 
 
Det har framförts från bl a Byggnads att en byggnadsarbetare skapar arbete åt ytterligare tre personer (produktion av byggnadsmaterial, transporter, konsultverksamhet etc.). Det kan vara svårt att bekräfta den siffran. Genom Hallandsmodellen har dock en rad arbetstillfällen skapats inom t ex konsultleden. Arkitekter, antikvarier, bygg, el- och VVS-ingenjörer, ekonomer m fl har deltagit i projektering av restaureringarna och under byggprocessen. Under den värsta lågkonjunkturen på mitten av 1990-talet innebar det att en rad firmor slapp att säga upp personal.

Under perioden 1998 – 2002 upphandlades 88 konsultuppdrag samt 1 316 underentreprenörer och leverantörer inom Hallandsmodellen. Antalet leverantörer och underentreprenörer samt konsulter är en bekräftelse på hur de statliga medlen har fördelats till det privata näringslivet i första (och ibland andra) ledet. T ex kan en elfirma i sin tur ha handlat upp ytterligare firmor etc.
 
Fakta 
 
88 konsulter anlitades i restaureringsprojekten under perioden 1998 – 2002

1 316 underentreprenörer och leverantörer upphandlades i restaureringsprojekten 1998 – 2002

 
Ä;ven inom utbildningsverksamheten och bland antikvarier har arbeten skapats. Utan Hallandsmodellen hade inte dessa jobb kommit till stånd. Uppdragsutbildningen i Falkenberg har haft 3 – 5 personer som arbetat med Hallandsmodellen. Hos Landsantikvarien vid Hallands länsmuseer har 1 – 4 byggnadsantikvarier deltagit i restaureringarna.
 
Fakta 
 
69 000 dagsverken har utförts av byggnadsarbetare inom Hallandsmodellen. Tillsammans med de 786 som genomgått kurser innebär det att omkring
1 100 av länets 3 700 byggnadsarbetare har deltagit i det regionala samarbetet och bibringats kunskaper om traditionella byggmetoder.
 
Rädda hantverken
Byggnadsarbetaren har vid en jämförelse med hela arbetsmarknaden en förhållandevis kort formell utbildning. Under 1990-talet förlängdes det tvååriga byggprogrammet till tre år. Till detta kommer dock en närmare tre år lång lärlingsperiod innan man kan få sitt yrkesbevis. Vid en internationell jämförelse har dock den svenska byggnadsarbetaren en lång utbildning.

Byggsektorn tillhör de branscher med allra minst forskningsaktivitet. Ä;ven vidareutbildningen av personal är mycket låg. I genomsnitt endast 0,3 dagar per år, jämfört med t ex 7,4 dagar per år för SACO-medlemmar anställda inom landstinget.

Under 1980-talets andra hälft bildades kommunala upp-dragsutbildningar i landet efter ett riksdagsbeslut. Syftet var att öka möjligheterna för kommunerna att sälja utbildningar till närings-

livet såväl som den offentliga sektorn.

När Falkenbergs varv lade ner sin verksamhet i slutet av 1980-talet uppstod ett stort behov att omskola varvsarbetarna till byggnadsarbetare. I Halland fanns inte något Bygg-AMU. Då kom Uppdragsutbildningen i Falkenberg att etablera sig som länets stora utbildningsanordnare inom byggsektorn.

Motorn i Hallandsmodellens verksamhet har varit de kurser för bygglärlingar som Uppdragsutbildningen i Falkenberg (idag Lärcentrum Falkenberg) har anordnat. En bärande idé var att arbetslösa bygglärlingar skulle erbjudas möjlighet att fullfölja sina påbörjade byggutbildningar och få sitt yrkesbevis genom att delta vid byggnadsrestaureringar i länet.
 
Antalet deltagare på Uppdragsutbildningens kurser fördelat på år
 
1993 66
1994 149
1995 96
1996 85
1997 81
1998 79
1998 63
1999 65
2000 53
2001 53
2002 53
 
Med Hallandsmodellen kunde yngre bygglärlingar erbjudas praktikplatser trots de dåliga konjunkturerna och den låga byggverksamheten i länet. Ungdomarna kunde härigenom komma in på arbetsmarknaden vilket ledde fram till yrkesbevis. I länet finns idag utbildade ungdomar som kan ta över när de äldre går i pension.

Enligt Byggnads hade många yngre byggnadsarbetare under 1990-talet lämnat sektorn då de inte kunde få någon praktikplats och därigenom inte heller något yrkesbevis. Problemet med en allt äldre byggnadsarbetarekår blev allt större under 1990-talet. Under ett kalenderår ökade genomsnittsåldern för kåren med två levnadsår.

Genom att anordna praktikplatser i restaureringar av kulturhistoriskt värdefulla byggnader som inte hade åtgärdats utan samarbetet inom Hallandsmodellen har den totala byggvolymen ökat under lågkonjunkturen. Det störde inte den befintliga byggmarknaden och inga eller mycket få undanträngningseffekter kunde konstateras.
 
Hallandsmodellen har haft mycket få undanträngningseffekter. Istället har den totala byggvolymen ökat i länet och därmed efterfrågan i flera led. Parterna på byggmarknaden har bevakat att inte den ordinarie byggmarknaden har störts. Länsstyrelsen har under tioårsperioden gett fler bidrag till restaureringsprojekt som inte har ingått i Hallands- modellen än till de som ingått.

 

Av största betydelse var att Regionala Yrkeskommittén godkände att byggnadsvård på restaureringar kunde godkännas som praktik under lärlingsperioden. Det traditionella bygghantverket har framför allt bestått av timmer-, snickeri-, puts-, stuck- och konserverings- arbeten, fönsterhantverk, kakelugnsmakeri, mureri, måleri, taktäckning och plåtslageri. I restaureringarna har beprövat material används. Korsvirkes- och skiftesverkshus har restaurerats, liksom byggnader med s k falkenbergsputs. Några byggnader har nedmonterats genom selektiv rivning.
 
Hallandsmodellens organisation på restaureringsobjektens arbetsplatser. Lärlingarna delas in i smågrupper som tas om hand av erfarna hantverkare och ges beredskapsarbete i ett byggföretag.
 
Kurserna har bestått av fyra månaders utbildning som därefter följts av fyra månaders beredskapsanställning. Varje deltagare fick därmed åtta månaders sysselsättning. Utbildningsperioden har inletts med en månads teori. Därefter har de fått praktisera äldre byggnadstekniker i ett restaureringsprojekt.
 
Fakta 
 
786 personer har genomgått kurser inom Hallandsmodellen.

100 lärlingar har erhållit yrkesbevis genom de praktikplatser som erbjudits inom Hallandsmodellen.

 
Totalt under perioden 1993 – 2002 har Uppdragsutbildningen anordnat 66 kurser där deltagarna har givits praktik inom Hallandsmodellen. 786 personer har genomgått kurserna inom Hallandsmodellen. Av dessa finns det vissa som genomgått flera kurser. Med den minskade arbetslösheten under senare år genom den ökade byggverksamheten har nya grupper av arbetslösa prioriterats inom Hallandsmodellen, t ex invandrargrupper, kvinnor, ungdomar som inte har genomfört sin gymnasieutbildning samt långtidsarbetslösa.
 
Rädda husen
Med Hallandsmodellen öppnades helt nya möjligheter att bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Länsarbetsnämnden har anslagit omkring 275 miljoner kronor till det regionala samarbetet. Kulturmiljövårdssektorn har totalt bidragit med omkring 38 miljoner medan fastighetsägarna stått för omkring 58,5 miljoner. Av de totalt 370 miljonerna har alltså kulturmiljövården stått för en knapp tiondel av finansieringen. Varje satsad kulturkrona har med andra ord tiofaldigats.

Genom att kulturmiljövårdssektorn har ingått i styrgruppen har rollen som ”antikvarisk kontrollant”, med syfte att besiktiga restaureringar och bevaka att inga antikvariska värden förstörs, förskjutits mot en mer renodlad beställarroll. Sektorn har genom Hallandsmodellen fått en tydligare pro-aktiv roll, än enbart en re-aktiv. Det har inneburit att antikvarier har medverkat i restaureringsprojekten från idé till färdigställande, istället för att inkopplas sent i bygglovsskedet när i realiteten de stora besluten redan är tagna. Detta har bidragit till att öka den antikvariska kvalitén i projekten.

I Hallands län finns omkring 3 000 byggnader som på olika sätt är s k k-märkta. K-märkning är ingen juridisk term, utan är ett samlingsbegrepp för bebyggelse som utpekats som kulturhistoriskt värdefullt. Det starkaste skyddet är att förklara en byggnad som byggnadsminnen enligt kulturminneslagen. I länet finns 35 byggnadsminnen. Andra skydd är riksintressemiljöer enligt miljöbalken, kulturreservat, q/Q-bestämmelser i detaljplan enligt plan- och bygglagen, att byggnaderna är redovisade i kommunala kulturmiljövårdsprogram eller bevarandeplaner som beslutats i kommunfullmäktige. De flesta av de 3 000 k-märkta byggnaderna ingår i större sammanhängande miljöer av kulturhistoriskt värde redovisade i de kommunala programmen.

Att en byggnad är k-märkt innebär inte automatiskt att samhället tar ett finansiellt ansvar för byggnadsvård eller restaureringar. Nu mera finns ett särskilt anslag till länsstyrelserna som ger möjlighet till bidrag till vad som kallas antikvariska överkostnader, d v s kostnader som fördyrar vård och restaureringar p g a att man måste ta hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värden. Anslaget är dock begränsat och byggnader med störst kulturhistoriskt värde och störst behov prioriteras i bedömningen.
 
Fakta 
 
86 byggnader har restaurerats inom Hallandsmodellen.
 
Inom Hallandsmodellen har 86 byggnader restaurerats. Av dessa är 61 k-märkta: 16 skyddade som byggnadsminnen (Nidingen, Tjolöholm, Grimetons radiostation, Borgen Hellerup, Tullbron, Rydöbruks missionshus, Tylön, Halmstads slott), 37 ingår i riksintressemiljöer, 17 ingår i kommunala kulturmiljövårdsprogram och fyra i bevarandeplaner. Flera av objekten kan ingå i alla fyra kategorier, men då har endast det starkaste skyddet redovisats. Missionshuset i Rydöbruk är t ex ett byggnadsminne som även ingår i ett riksintresseområde (Rydöbruk), är redovisat i det kommunala programmet för kulturmiljövård i Hylte kommun samt bevarandeplanen för Rydöbruk.
 
K-MÄRKTA BYGGNADER
 
 
Byggnadsminnen 16
Riksintressen 37
Bevarandeplaner 4
Kommunala kulturmiljövårdsprogram 17
Fornminne 1
 
Urvalet av restaureringsobjekt har skett i Hallandsmodellens styrgrupp. I den finns representanter för Länsarbetsnämnden, Länsstyrelsen, Hallands länsmuseer samt parterna på byggmarknaden (byggmästarna och fackföreningsrörelsen). I bedömningarna har man tagit hänsyn till objektens kulturhistoriska värde, vårdbehov, typ av hantverk, konsekvenser för arbetsmarknaden, tid för igångsättning, medfinansiering etc. Av avgörande betydelse har varit att projekten inte har stört den befintliga byggmarknaden. En annan viktig aspekt har varit den verksamhet som ska bedrivas i de upprustade lokalerna.

Ambitionen inom Hallandsmodellen har även varit att sprida restaureringsprojekten över hela länet. Det har möjliggjorts bl a genom att låta arbetslösa byggnadsarbetare få praktik eller beredskaps- anställning i andra kommuner än i sin hemkommun. Härigenom har de mindre kommunerna fått relativt fler byggnader restaurerade, medan kommuner med många arbetslösa fått relativt få byggnader åtgärdade. Falkenberg och Laholm har vardera fått tio projekt genomförda, medan Varberg ”endast” fått tolv (jmfr diagram s 45 och nästa sida).

Flera av projekten är små medan andra har varit mycket stora och pågått under flera år. Dessa byggnadshytteliknande projekt hade kulturmiljövårdssektorn aldrig kunnat ansvara för själv. En förutsättning för dem var det sektorsövergripande samarbetet. Bland de större projekten märks Rossared, Tjolöholm, Grimetons radiostation, Kallbadhuset i Varberg, Tullbron i Falkenberg, Rydöbruk, Harplinge väderkvarn, Slottsmöllans industrier, Spenshults reumatikersjukhus, Laholms teater och Ifverströmska gården i Laholm.
 
RESTAURERADE BYGGNADER KUMMUNVIS FÖRDELADE
 
RESTAURERADE BYGGNADER KUMMUNVIS FÖRDELADE
   
PROCENTUELL FÖRDELNING AV RESTAURERINGSOBJEKTEN
PROCENTUELL FÖRDELNING AV RESTAURERINGSOBJEKTEN
 
Byggnadens vårdbehov har varit ett av de viktigaste kriterierna i urvalsprocessen. Inget av vårdobjekten hade troligen kommit att restaurerats utan Hallandsmodellens insatser. Flera hade varit försvunna idag. Av de 86 har 36 (42 %) uppgetts som direkt rivningshotade av fastighetsägarna. Endast en byggnad hade planerats att renoveras utan Hallandsmodellens insatser. 
 
ANTALET DIREKT RIVNINGSHOTADE BYGGNADER
 
 
Kungsbacka 5
Varberg 7
Falkenberg 2
Hylte 8
Halmstad 6
Laholm 8
 
Hallandsmodellens motto ”rädda jobben – rädda hantverket – rädda husen” fick efter en tid tillägget att byggnaderna efter restaurerings nsatser skulle inrymma en verksamhet som kunde bidra till den regionala utvecklingen. Flera av husen var direkt rivningshotade (se ovan), andra var s k överloppsbyggnader, hus som stod tomma eller fungerade som magasin eller förråd. 43, d v s hälften, kan kallas överloppsbyggnader. Bland bostadshusen var flera fritidsbost&aumml;der.  
 
VERKSSAMHET I LOKALERNA - FÖRE RESTAURERING
VERKSSAMHET I LOKALERNA - FÖRE RESTAURERING
35 eller 42 % har samma som funktion som fö:re restaureringarna. Ett stort antal, 24, inrymmer olika kulturverksamheter, framför allt fungerar flera som museum. I denna grupp återfinns Konstnärsbyn i Rydöbruk, Hamnmagasinet i Varberg med sin kommunala konsthall och ateljéer, Laholms teater samt museerna på Onsala, Biograf Olympia, Lantbruksmuseet vid Berte kvarn, Sjöbostugan i Kinnared, Tripp-Trapp-Trull i Laholm m fl. 14 fungerar som konferens- eller semesteranläggningar. Här återfinns t ex Rossared, Kuggavik, Spenshults reumatikersjukhus och Tjuvahålan i Tylösand. Nio används idag av olika organisationer som samlingslokaler, t ex Snogges gård, Klubbstugan i Frillesås, Slöinge hotell, Missionshuset i Rydöbruk, Söndrums Folkets hus och församlingshemmet i Hasslöv. Endast två har ingen permanent användning ännu (Stlottsmöllan och Farmen i Våxtorp). 
 
VERKSSAMHET I LOKALERNA - EFTER RESTAURERING
VERKSSAMHET I LOKALERNA - EFTER RESTAURERING
De flesta byggnaderna är öppna för allmänheten och flera används i olika turistsatsningar. I de enkäter som sänts ut till samtliga fastighetsägare har nitton uppgett hur många besökare de haft 2002. Tyvärr finns inga uppgifter från stora och viktiga besöksmål som Rossared, Spenshults reumatikersjukhus, Hamnmagasinet i Varberg eller Laholms teater. Trots det uppgår antalet besökare till byggnader som restaurerats inom Hallandsmodellen till över 140 000. Flest har Tjolöholm med 41 500, därefter följer Rydöbruk (36 000) Kallbadhuset i Varberg (20 000), Lilla Böslid (8 500), Kuggavik (8 400), Harplinge väderkvarn (6 600) och Biograf Olympia (6 500). 
 
ANTALET BESÖKARE 2002 TILL BYGGNADER SOM RESTAURERATS INOM HALLANDSMODELLEN
(Tabellen redovisar endast svar från de enkäter som sänts ut till samtliga fastighetsägare)
 
Tjolöholm 41500
Rydöbruk (galleri och restaurant) 36000
Kallbadhuset i Varberg 20000
Lilla Böslid 8500
Kuggavik 8400
Harplinge Väderkvarn 6600
Biograf Olympia 6500
Grimetons radiostation 3500
Slöinge hotell 3000
Snogges gård 2440
Båt och sjöfartsmuseet på Onsala 1630
Lantbruksmuseet på Berte gård 1200
Okome 1000
Keramikmuseet i Laholm (Tripp-Trapp-Trull) 650
Onsala Vagnsmuseun 500
Gamlegården på Sperlingsholmen 500
 
Flera byggnader har kommit att användas av små- och medelstora företag. Vid Lilla Torg, mitt i Halmstads restaurant- och turistcentrum, finns Fattighuset där det genom Hallandsmodellens insatser skapats ett hantverkshus med omkring femton hantverkare. Utmed Nissan ligger Kronobränneriet med ett flertal företag inom IT, hantverk och dessutom en konstskola. Hamnmagasinet i Varberg inrymmer småföretag och verksamheten vid Kallbadhuset sköts av en privat entreprenör. Till Rydöbruks bruksmiljö har ett snickeriföretag flyttat som idag är ortens största arbetsgivare vid sidan om konst- och restaurantverksamhet. Hallandsmodellen har bidragit till länets hållbara utveckling. Byggnadsvård där beprövade material och miljöanpassade byggnads- metoder används har mycket gemensamt med ekologiska byggnader.

Bevarande är ett hushållande med resurser. Miljövänliga aspekter har prioriterats i projekt- och restaureringsarbeten. Här kan särskilt nämnas den nya pellettsanläggning som installerades i bostadshuset Tyreshill i Rydöbruk. Byggnaden ägs av Byggindustrin och anläggningen fungerar som referensobjekt för byggbranschen i länet. Pellettsanläggning har även installerats i Kuggavik. Högskolan i Halmstad har utfört en särskild utvärdering av Hallandsmodellens restaureringar i ett miljöperspektiv (Svensson 2000). Här konstateras bl a att det byggnadsmaterial som använts är bra ur ekologisk synvinkel. Vidare bedömdes återanvändningen av byggnaden som positivt. Särskilt nämns de nya uppvärmningssystemen och dess påverkan på miljön och energiförbrukning.